Per Karlsson

Född 9 september 1820 i Svedje, Tåsjö (Z).
Död 17 oktober 1840 i Gråtsvedjan, Söredsta, Fjällsjö (Z).
Dödsorsak: Avrättad, halshuggning
Vid avrättningsplatsen på gränsen mellan Ramsele och Fjällsjö socknar avrättades lördagen den 17 oktober kl 12.00 "brodermördaren" Pehr Carlsson från Tåsjö. Exekutionen verkställdes av länets skarprättaren Magnus Jarl. (Källa: Västernorrlands läns landskansli (A II:))

Karl Magnus Karlsson mördad av sin bror Petrus vid Lövvikens fäbodar. I Tåsjö dödbok står det "genom tvenne yxslag åt huvudet och ett knivstyng i halsen åt strupen mördad av sin broder Per Karlsson. Gud avböje en dylik ryslig händelse!"

Aftonbladet 1840-01-11Följande ohyggliga kriminalmål, märkligt, så väl för motivet till brottet, som förbrytarens ungdom och en för hans ålder ovanlig djerfhet och grymhet vid brottets utförande, har uti högsta instansien nyligen blifvit afdömdt.

En 18:årig dräng Per Carlsson i Löfviken, Wester Norrlands län, hade fattat och länge hyst afsift att vid lägligt tillfälle undanrödja sin enda 10 åriga broder Carl Magnus, för att blifva ensam arfvinge efter föräldrarne. Med anslag mog broderns lif, befaf sig Pehr tidigt på morgonen den 13 Junii 1838 till Löfvikens fäbodar, der brodern, jemte en torparehustru Malin Jonsdotter, vallade boskap. Anländ till fäbodarne, tillfrågades Pehr af hustru Malin om anledningen, hvarföre han kommit dit, då Pehr föregaf ett angeläget ärende och erbjöd sig att, i stället för hustru Malin, jemte brodern valla boskapen. Begge bröderna begåfvo sig derpå tillsammans till skogen – Pehr, med en yxa på axeln. Då de hunnit ett stycke in uti skogen, öfverföll Pehr brodern och gaf honom bakifrån med yxhammaren ett slag i nacken, så att han störtade till marken, tilldelade honom derpå ytterligare ett slag och uppristade slutligen hans hals med en knif. Brodern dog, utan att gifva ett ljud ifrån sig. Pehr ämnade nedgräfva broderns lik, men af fasa, öfvergaf han denna plan och gick ned till Fäsjön för att kasta sig deruti. Nedkommen till stranden, saknade han likväl styrka dertill, tvättade endast af sig blodet och gick hem kl. 5 på afton Då Carl Magnus om aftonen saknades bland vallhjonen gåfve sig Pehr och föräldrarna åstad för att uppsöka honom, men, sedan de med fruktlöst forfarit till midnatten, återvändande till fäbodarne, där de träffade hustru Malin. Hon gjorde Pehr genast åtskillige frågor angående brodern och då han dervid föreföll henne besynerlig till utseendet, uppmanade hon honom att erkänna om han tillfogat brodern något ondt. Efter en stunds förlopp besvarade Pehr, i föräldrarnes närvarao, ”nog kan jag säga sanningen, han är död”, och åtstod på havdsätt, tillade han. ”jag har huggit ihjäl honom”. Han åtföljde derefter föräldrarne och några andra personer till det ställe, der brottet föröfvats och broderns lik låg. Dig framkommen yttrade fadern till Pehr: ”Jo, han ligger der vackert nu.” Pehr svarade ingenting, utan vänd om den döde brodern, uppreste honom och påsatte honom mössan, hvarefter han låt honom falla till marken. Liket framfördes först dagen derpå och Pehr Carlsson häktades genast.

Han hade ämnat begifva sig på flykten efter det mordet verkställts, ehuru sådant genom den hasiga upptäckten blef förekommet och hade, för att under sin tillämnade flykt vara försedd med lifsmedel, genom inbrott i en fäbostuga, några timmar före mordet, tillgripit persedlar och matvaror, till ett värde af 3 Rdr 16 sk. Bko.

Genom Svea Hofrätts utslag den 16 sistl. Augusti blef Pehr, i förmågo af 12 kap. 2 § och 14 kap. 1 § Missgerningsbalken, dömd att mista lifvet genom halshuggning och varda steglad.Den 14 sistlinde December fastställde Kongl. Maj:t Höfrättens utslag och afslog Pher Carlsson ansökning om nåd, men förordnade att, vid hans afrättande, stegling af hans kropp ej kommer att äga rum.