Anna Katarina Löfström.
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Det finns en C Löfström som enka i Maria Magdalena 1800.

Relationer och barn

Gift.

Jakob Löfström.
Stadssoldat i Stockholm. 1
Född 1696.

Jakob Jakobsson Löfström.
Född 3 mars 1738 i Storkyrkoförs (AB) [1] .

Anna Elisabet Löfström.
Född 26 november 1741 i Storkyrkoförs (AB) [2] .
Död 4 augusti 1742 i Västerlånggatan, Storkyrkoförsamlingen (AB).

Isak Jakobsson Ängerman.
Född .. oktober 1744 i Maria Magdalena (AB).
Båtsman mellan 8 januari 1765 och .. december 1789 i Nr 74 Ängerman, 4:e rotan, Källom, Sidensjö (Y) [3] .
Död ?? december 1789.

Källor

  1. Storkyrkoförsamlingen CIa:8 1727-1738, Födelse- och dopböcker
  2. Storkyrkoförsamlingen CIa:9 1739-1751, Födelse- och dopböcker
  3. Sidensjö/Skorped Släkter o Gårdar

Fotnot

  1. Stadsvakten i Stockholm. De medeltida burspråken (kommunala ordningsregler) fordrade af hvarje borgare, att han ständigt skulle ha sina vapen och brandredskap i ordning, beredd att skydda sin stad, och hvar i sin tur efter vård-skrifvarens tillsägelse i egen person gå burvård (nattlig vaktpatrullering) i staden. För detta ändamål var staden indelad i fyra kvarter under årligen ombytta brand- och kvartermästare (de senare för mönstring af vapnen). Under den medeltida stadsordningens upplösning under 1500-talet slappades småningom upprätthållandet af dessa bestämmelser, och vid slutet af århundradet blef det för ordningens upprätthållande nödvändigt att öfver-lämna bevakningen åt yrkessoldater, och knekt-pengar började upptagas af borgerskapet, hvars vaktskyidighet dock alltjämt kvarstod. Sålunda uppstod omkr. 1600 en särskild stadsvakt, hvars första corps-de-garde 1624 byggdes utanför rådstugan vid Stortorget. Denna vakt organiserades militäriskt som ett kompani, det under 1700-talet kallade stadsmilitärkompaniet, som stod under politikollegiets inseende (från 1821 politi-, byggnings- och ämbetskollegiets). Yid 1600-talets midt utgjorde dess styrka 70 man, hvilket antal, sedan 1667-69 försök gjorts med en beriden nattvakt, de s. k. archererna (se Archer), ytterligare ökades, så att det 1761 utgjordes af 130 man under en kapten eller kompanichef, förutom öfrigt befäl och den s. k. s e p a-r a t i o n s v a k t e n (se d. o.). 1809 reglerades styrkan till 136 man. Vaktens hufvudsakliga uppgift var då att bestrida nio poster, eskortera fångar, utsända handräckningspatruller, anskaffa s. k. vallsedlar, aflämna kungörelserna till kyrkorna o. s. v. 1835 omorganiserades stadsvakten till Stockholms stads militärkår på tvenne kompanier, af hvilka det ena fick öfvertaga det samtidigt upplösta, 1730 bildade brandvaktskompaniets nattbevakning. Militärkåren var ställd direkt under öfverståthållarämbetet. Vid polisverkets omorganisation 1850 indrogs nattbevaknings- kompaniet, och 1875 i samband med inrättande af civil brandkår försvann den sista resten af den gamla stadsvakten. Om denna i sin helhet kan sägas, att den, illa rekryterad som den alltid var, icke varit tillräcklig för ordningens upprätthållande i staden, hvarigenom den också städse varit utsatt för borgerskapets klagan. (Nordisk familjebok)

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister